Idag när jag gick till jobbet så kom jag att tänka på en sak. Jag kom att tänka på att jag väldigt sällan skriver känslosamma och privata saker på internet. Och varför gör jag inte det då?

1. Det handlar om Sociala medier. Det man gör på t.ex Facebook finns alltid kvar och i framtiden när jag söker jobb vill jag ju inte att min arbetsgivare ska veta att jag tycker att han är dum i huvet osv. Det håller jag hellre för mig själv.

2. Konsekvenser! Som jag nämnde så finns det man skriver alltid kvar och det är något som jag har lärt mig av. En gång, för några år sen så skrev jag exakt vad jag kände(i den ilskna stundens hetta) om en person jag var arg på. Det läste ju den personen, såklart och jag kan säga er att det inte slutade lyckligt.

Så tänk en extra gång vad ni skriver innan ni publicerar, gott folk!

Vill ni veta något kul?

Jag har linjer på min rygg efter att jag solade i torsdags. Det betyder ju att jag har blivit lite brun. Dock tror jag att jag har lite grundfärg kvar från Karibien med tanke på att jag fortfarande har bikinilinjer på rumpan, så att bli brun den här sommarn kommer att bli en baggis för mig.

Där var man brun, näst sista kvällen i Karibien.

Den senaste tiden har jag tänkt lite på vad jag ska göra med mina pengar när jag får dom(betygspengar+lön). Jag har funderat på om jag ska använda dom till shopping, vilket jag har kommit fram till att jag inte vill. Jag är och har aldrig varit särkilt intresserad av att shoppa kläder. Jag känner helt enkelt ingen tillfredställelse i det. Bara ångest. Och vad beror det på då?

Jag misstänker att det beror på att jag inte är nöjd med min kropp. Många säger att jag redan har en jättefin normalbyggd kropp, och det kan jag förstå att dom tycker för jag är ganska normalbyggd, och så är jag bra på att gömma undan skavanker.

Problemet är bara att JAG inte tycker att jag har en fin kropp. Jag är inte nöjd med min mage, mina armar, mina vader, mina lår... Se bara, jag kan hålla på i evigheter. Jag kanske inte har MYCKET att klaga på men jag stör mig fortfarande på det. Jag tycker det är jobbigt att mina lår går ihop och att min mage viker sig när jag sitter ner(jag vet att jag har läst för mycket Kissies.se, men jag kan inte rå för att jag tycker så), och ni kanske säger att jag inte ska klaga och att jag är fin som jag är, men det är fortfarande jag som måste leva med det.

Jag mår dåligt av det psykiskt. Att inte få på mig alla kläder i min garderob. Att inte kunna ha ett par jeans utan en tjocktröja över. Att inte kunna sitta ner i en bikini utan att känna mig som en gravid flodhäst.

En längre tid har jag försökt göra någonting åt det här. Jag har tränat regelbundet, gjort styrketräning på kvällarna och ätit någolunda nyttigt. Men jag känner att det inte blir någon skillnad. Jag mår lika dåligt över det här som för två månader sen.

Så vad jag har bestämt att göra nu är att gå till en personlig tränare några gånger. Det må vara dyrt, men jag vill få ett slut på det här och må bra över min kropp för då skulle hela mitt liv bli mycket roligare.

Det känns bättre att lägga pengarna på något jag mår bra av än att slösa bort dom på något jag senare kommer att ångra.

Och nu fick jag det sagt.

Woho! Jag klarade provet! Och det gjorde sex andra också. Här är en bild som togs precis efter examineringen. Alla är glada och stämningen är på högsta topp. Låt oss säga att det är den duktigaste halvan i min lilla klass.

Pro Tools 101: Check
Pro Tools 110: Check
Pro Tools 130: Soon...